torsdag 6 september 2007

Våga våga våga


6 skäl till att Stef är världens sämsta elev

Jag är rätt kritisk till intrycket jag kanske ger. Sedan slog det mig att jag faktiskt var såhär på Hofors med, och på mitt gymnasium. Oförbätterlig?

Iallafall så kom jag till en långt värre insikt idag. Det är nämligen en sak som lärarna (och flera kollegor) har försökt fråga som jag inte reagerade på förräns nu. Varför stanna i fanzinvärlden? Vad ska det bli av mina serier i marknaden? Och dyl.

Sanningen är: Inte en jävla aning.
Och att "bara" gå år 1 ger en trygghet av att inte behöva bli publicerad(igen) på en gång. Fanzinen är ett trevligt mål, men sen då? Verkligheten är faktiskt riktigt skrämmande. Först idag slog det mig hur läskigt det är, och att det faktiskt går ut på att få folk att läsa och betala för ens serier. Det känns inte så konstigt att jag inte blev klar med boken jag jobbade med. Att inse hur min rädsla fångat mig i det som fick mig att känna mig bekväm gav blandade känslor. Lite undrar jag hur jag vågade mig ut på fanzinmarknaden. Av någon anledning har jag ju sålt en del och fått ett pris också. Mest mest känner jag mig som en jävla lögnare. Eftersom jag brukar försöka uppmuntra folk att följa sina drömmar, och så vågar jag det inte själv.

Jag tog upp det här för Lisa, och hon beskrev det som att bada i kallt vatten. Bättre att hoppa i och få det gjort än att stå på bryggan och tveka.

Så alla som jag uppmuntrat: förlåt, det var först nu som jag upptäckte hur jäkla kallt, mörkt och läskigt det där vattnet är. Men jag lovar iallafall att jag ska göra allt jag kan för att simma.

MvH
Stef Gaines

3 kommentarer:

Anonym sa...

RE: 2, 4, 6 - Ja, det är väl tur det. Om du faktiskt inte sa något alla gånger du ber om ursäkt och var lika tyst som du verkar tycka att du borde vara skulle du nog ta så lite plats att du inte fanns på skolan alls.

RE: 1, 3, 5 - Är å andra sidan rätt. 50/50 :P

RE: Framtidsångest - Nej tack, jag har redan tillräckligt mycket själv...

Anonym sa...

Ja Stef… jag vet precis hur du känner. Många gånger har jag hamnat i samma situation, man uppmuntrar folk till att göra det och det, samtidigt som själv står framför det kalla vattnet, men, jag har märkt att alla dessa uppmuntrande ord som kommer från mig är delvis ett omedvetet sätt att fylla mig med mod för att själv hoppa i vattnet, det är ett sätt att se vilken väg man ska ta genom att se och försöka hjälpa andra med deras egna vägar.

elainakahn sa...

Trixie (Thaitanium): "The only game I've never played with a Thaitanium is
Trixie (Thaitanium): titanium key ring "The only game I've blue titanium cerakote never 4x8 sheet metal prices near me played with a Thaitanium is Aladdin, titanium gravel bike and I'm titanium trimmer as seen on tv having a Thaitanium moment that it's